Pi & Ru Aim for the sky and you'll reach the ceiling. Aim for the ceiling and you'll stay on the floor.

Monthly Archives: november 2014

You are browsing the site archives by month.

Ensamtid i hallen

Det var inte många på plats i hallen när vi trillade in vid tiotiden. Till slut blev vi helt själva så vi passade på att träna det som är lite svårare när hallen är full; inkallning med ställande, rutan bla.

Nu kunde jag även fokusera på att kedja ihop moment med externbelöningen liggande på andra sidan hallen. Det finns en nackdel med extern, det är när det gäller fjärren i kedjor. Jag vill ju inte ha en övertaggad hund där. Samtidigt vill jag ju även börja kedja ihop fjärren med de andra momenten… måste tänka ut nåt bra. Vittringen är det däremot inga problem med i kedjningen.

Passade även på att träna platsen, har tidigare bara tränat treans plats utomhus. Smällde lite i dörren, gick fram o tillbaka ett par ggr framför fönstret, gömde mig helt ett par minuter. Hon låg lugnt o fint trots utmanande.

Idag slog hon i hindret på tillbakahoppet igen på 85 cm…så det rasade. Blev rädd ett tag att hon blivit skrämd men det var ingen fara då hon självmant flög över hindret igen med bollen i munnen. Även om hon hoppar ut ganska så långt innan hon vänder om o sätter sig så räcker det tydligen inte när hon ska ta sats på den höjden tillbaka. Får försöka få ut henne en bit till. Andra höjder har det aldrig hänt, men 85 cm är visst lite klurigare att uppskatta höjden på för henne än så länge. Vi har ju mest hoppat 70 cm.

Rutan har jag lagt tillbaka targeten i, långt bak eftersom hon har en tendens att hamna långt fram annars. Fortsätter så ett tag och testar utan emellanåt.

De moment vi har mest problem med som jag inte riktigt vet själv hur jag ska lösa är:

Fjärren – blir allt som oftast att hon hamnar en bit fram.
Inkalln. m ställande – antingen har hon för hög fart att hon inte hinner stanna, eller så vet hon om att hon ska stanna och stannar helst av sig själv alldeles för tidigt.
Krypet – där vill jag börja om från noll, men har ingen plan.

DSC_7782

På hemvägen stannade vi till vid ”magasinet” där jag lämnat cykeln och tog en tur på grusvägen.

Vänstervarv & lydnadsträning

Söndagen var vi anmälda till utställning…. kan inte låta bli att tänka vad Pi tycker om att åka ett par timmar i bil, gå in i ett ridhus, sitta och vänta en låååång stund för att till sist springa ett varv i en ring……och sen åka hem 😉

Blev något förvånad när domaren bara gav oss ”gult” kort. Good. Han måste varit blind 😀 Pi är ju den finaste!! För några månader sen var hon excellent…utställningens lotteri. Denna domare gick och kände av alla ryggar, ryggen verkade vara dagens höjdpunkt.

Kritik:
God helhet, feminint uttrycksfullt huvud, tillräcklig bred skalle, bra öron och ögon, lång eftergiven rygg, framskjuten skuldra, brant överarm, bra vinkel bak, parallella ganska vägvinnande steg, bra hårlag, mkt bra tempreament.

Vi passade iaf på att köra lite ff i sidoringen så helt bortkastat var det inte 😉 Och så fick jag ställa charmiga veteranen Stella 🙂 O träffa glada människor.

 

Till något roligare: lydnadsträning!

Vår uppklippta åker har blivit för kort för att träna framåtsändande så vi kör ute på stora åkern istället. Ibland sätter vi ihop ”framåt” och saktagåendet, ibland kör vi bara sakta. Hon kan ibland dra åt vänster eller höger när vi tränar här hemma men det brukar rätta till sig efter några ggr. Idag var det en vattenpöl mitt i saktagåendet så då fick vi passa på att träna på att 1. Inte dricka ur pölen på vägen. 2. Att gå över den, inte runt den. 😉

Har inte haft target i rutan på ett tag och nu har hon hamnat framför rutan ett par ggr, väljer att stanna innan hon kommit in precis och så vill vi inte ha det. Provade att lägga belöningen bakom och då rättade det till sig. Ska nog köra targeten ett tag framöver. Hon dras vääääldigt mycket till matte när belöningen kommer från mig…gäller alla moment. Speciellt fjärren.

Fjärren går sakta framåt men än är jag inte nöjd, hon har fortfarande en tendens att hamna några cm framåt. Ofta. Ändå får jag bäst resultat när jag har belöningen precis framför tassarna på henne. Från ligg till stå går det oftast bra nu. Cm framåt kommer vid ligg från stå, och sitt från stå. När jag står nära går det bra.

Tugget på vittringspinnen har blivit bättre när hon är stilla, men så fort hon ska ta ett steg kommer tugget direkt. Hon tuggar mindre när hon har pinnen på bara ena sidan i munnen (bara biter om den med ena tandraden), men tar hon upp pinnen från backen så tar hon den sällan så själv.

Jag började kalla in henne på inkallning med ställande, med Pi kom, istället för Pi hit som på en rak inkallning. Nu har hon lärt sig det med 😉 Hon stannar/sackar av sig själv. Vet inte riktigt hur jag ska fortsätta, för kommer hon med sin fart så finns det ingen chans till ett snyggt stopp.

TUR vi ska på eftermiddagskurs på onsdag hos Niina Svartberg…känner att jag behöver lite goda råd främst gällande vittringspinnen (tugget) och fjärren. Skulle behöva mer än en eftermiddag känner jag men bättre lite hjälp än ingen alls 🙂
DSC_8037

Inomhussäsongen har startat

Första snön faller ute, själv fryser jag fortfarande sen förmiddagens träning.

Inomhussäsongen har startat på riktigt, fungerar fint för den mesta av lydnaden men vissa moment kräver lite mer. Som framåtsändandet. Och än så länge går det ju finfint att hålla till ute på planen med, även om det är lite kyligare.

Vi pillar vidare med fjärren. Pi är så fokuserad på mina godishänder och belöningen hos mig (vilket leder till framflytt), att jag gått tillbaka till att låta belöningen vara vid henne i en burk. Exakt var jag ska placera burken vet jag däremot inte riktigt än. Precis framför fungerade fint hemma på gräsmattan. Idag i klubbhallen blev det inte lika bra. Lade den bakom, då hoppar hon gärna ett eller två steg bakåt istället. På sidan…hon blir sned. Kanske ska hänga den i ett snöre i taket 😉 Vi fortsätter utvärdera, det gäller att få henne i rätt sinnesstämning. Brukar använda ordet ”luuuugn” som start och så fort svansen börjar gå i samma takt som hon blir lite otålig.

Krypet är ett moment som jag bara vill ska fungera…meeeen så är det ju inte, det vet jag ju. Gah, lugna moment är inte vår grej! Det ska gå fort och va fart o fläkt. Tålamod tålamod! Positionen måste vi fixa till att börja med här, hon hamnar alltid för långt fram. Provade en Helena-grej som kanske kan få fason på positionen, i slutet av passet. Ska fortsätta på den biten.

Inkallning med ställande tränade vi aldrig idag, hann helt enkelt inte inne men provade igår att lägga ut föremålet innan jag tog ut henne (tips från Ann). Jag har ju sällan problem med ställandet då jag har föremål bakom, då sätter hon av i full speed och ingenting kan stoppa henne. Igår skickade jag henne på det sen tidigare gömda föremålet två ggr utan nåt klockrent ställande. Så hon lär sig att det faktiskt kan finnas spännande gottissaker bakom utan att de syns. Ska snart ut i snön och se om hon kommer ihåg det. Den här gången kräver jag lite snabbare stopp.

Efter timmen i hallen idag gick vi ut på plan och fortsatte med framåtsändandet. Det går bra tycker jag, hon har förstått att ”framåt” är lika med spring ut…efter targetpinnen framför gruppen påminner jag henne om ”sakta” fortfarande men ska snart pröva att vara tyst och se om hon fortsätter sakta självmant. Inlärningen här har gått förvånansvärt snabbt men så är det ju lite mer fart i momentet oxå 😉

DSC_9499

Eftersom hoppet aldrig varit några problem så har vi ju fortsätt köra hemma på samma höjd mest hela sommaren. Testat högre höjd någon enstaka gång bara för att checka av. Det visade sig både i tisdags och idag när vi tränade på högrelydnadens 85 cm att hon några ggr valde att springa vid sidan av hindret istället på återhoppet. Det är väl inget jag oroar mig för utan tror som sagt bara att det är en vana om att hindret alltid annars ligger på 70 cm. Avslutar alltid med lyckade återhopp och ska be husse fixa några extrabrädor till hoppet här hemma.

Jag tror vi är på gång igen

Efter uppehåll med diverse löp och annat i livet så kändes träningen idag riktigt bra. Många detaljer att jobba med som det alltid är men i det stora hela är jag nöjd. Kedjade ihop momenten i trean två o två med externbelöning och det var bara någon enstaka gång som Pi blev okoncentrerad, bland annat i fria följet där nosen började vädra in någon god doft som kom med med vinden men då var jag där och petade direkt och påminde henne om att det var här vi var. Lukta får man göra någon annan gång!

Jag har bestämt mig nu för att fortsätta träna och vidareutveckla det här med externbelöning när det gäller helheten. Jag får ett helt annat driv, sug och energi hos henne när vi kedjar om jag använder mig av det. Jag upptäckte redan i somras att detta var något som hon ”gick igång” på, men jag har ju en förmåga att sönderanalysera allt och ge upp efter bara några enstaka försök. Jag är även duktig på att lyssna på vad andra säger och gör framför att själv känna vad jag egentligen tror passar mig och Pi bäst (det dåliga självförtroendet dyker upp). Däremot älskar jag att suga åt mig av andras tips…men det är ju jag själv som till sist måste utvärdera och bestämma vad jag tror passar mig och min hund mest 🙂

Så sluta för guds skull inte komma med goda råd!! 😀

Jag har fått mycket hjälp av Helena när det gäller framåtsändandet som är helt nytt för mig, och det är ju ett sååå roligt moment. Vi har inte tränat saktagåendet så många gånger men hon förstår det så pass bra redan så idag testade vi att lägga till ”framåt”…mot targetplattan med godis på… här märktes dock att vi tränat mycket stadga på tasstarget men det lossnade till sist och hon gjorde ett par fina övergångar till sakta genom gruppen. Jag ska prova att använda targetstickan istället för plattan så hon lättare kan skilja på detta mot andra ”targetmoment” där hon ju faktiskt ska stå still på plattan 😉

"Ja men ta den där bilden nu då!"

”Ja men ta den där bilden nu då!”